Eurovision Song Contest 2004

Eurovision Song Contest 2004 sändes den 15 maj 2004 från Istanbul i Turkiet som var tävlingens 49:e upplaga. Programmet leddes av Meltem Cumbul och Korhan Abay. Ukraina vann finalen med bidraget "Wild Dances" som framfördes av Ruslana Lyzjitjko.

Föregående års vinnare Sertab Erener framförde sitt vinnarbidrag Everyway That I Can samt en engelskspråkig version av sin hit Aşk.

Nyheter

EBU introducerade i och med 2004 års upplaga ytterligare ett sätt att delta i tävlingen som en följd av det ökande intresset. De länder som placerade sig i botten av resultatlistan i 2003 års upplaga, fick tillsammans med de länder som inte medverkat året innan kvala genom en semifinal onsdagen den 12 maj. Detta ledde till att hela 36 länder kunde delta i tävlingen.

De länder som kommit på de tio högsta placeringarna året innan samt Storbritannien, Tyskland, Spanien och Frankrike var direktkvalificerade till finalen. Sverige hade året innan kommit på femteplats och behövde således inte genomgå kvalet på onsdagen.

Detta år tillträdde svensken Svante Stockselius som röstkontrollant och som ytterst ansvarig för Eurovision Song Contest. Från och med 2004 ansvarar EBU för all poängräkning och det var först år 2004 som alla länder hade telefonomröstning. Kravet grundades i de anklagelser om att några länder ändrar sina röster mitt under sändningen. Detta hade exempelvis Bosnien visat året innan då de lämnat in felaktiga röster. Eftersom det var av misstag i det fallet, erkände man att det var fel och deras poäng fick göras om mitt under direktsändningen. Att en del länder håller på med olika former av pakter/mutor blev omöjligt med de nya reglerna eftersom tittarna röstade i alla länder och EBU hade koll på vad länderna skulle rösta och också innan de lämnade rösterna i direktsändningen.

Tittarna hade 10 minuter på sig att rösta och det var nu även möjligt att rösta under snabbreprisen. Tidigare år hade tv-tittarna 5 minuter på sig och man kunde först börja rösta efter snabbreprisen av alla låtar.

Utmärkande bidrag

De länder som debuterade i årets upplaga var Albanien, Andorra, Serbien-Montenegro och Vitryssland. Det förstnämnda landet hade en förhandsvideo med en dansgrupp men till framträdandet i Istanbul hade sångerskan Anjeza Shahini en kör bakom sig istället. Bidraget tog sig till final och slutade där på sjundeplats.

Det irländska bidraget skrevs av bland andra den forne Westlife-medlemmen Bryan McFadden. Balladen slutade näst sist i finalen.

Frankrikes ballad förutspåddes få en hög placering, men en bra placering uteblev.

Monaco var tillbaka i tävlingen efter att senast ha medverkat 1979. Prins Albert hade själv deltagit med intresse i den nationella urvalsprocessen.

Norske Knut Anders Sørum sjöng låten High, vilken hade svenska låtskrivare och hade refuserats från den svenska Melodifestivalen.

Belgien skickade en av sina populäraste artister, Xandee, med en eurodancelåt som var en av de största förhandsfavoriterna inför tävlingen. Dock uteblev rösterna och hon fick endast sju poäng (från Andorra, Cypern och Nederländerna).

Incidenter

Strax innan det slovenska bidraget skulle framföras, bröt turkiska TRT för reklam vilket innebar att Sloveniens bidrag inte hördes av turkiska tittare och som en följd gav Turkiet inga röster till Slovenien. Det uppstod tekniska problem halvvägs genom tävlingen när arrangören försökte kontakta olika deltagare i Europa. De försökte kontakta Tyskland, Spanien och Turkiet, men i slutändan fick de svar bara från Tyskland. En mindre malör inträffade när Sertab Erener, på väg att överräcka vinnartrofén, fastnade med skon i en högtalare vid sidan av scenen och behövde hjälp av scenarbetare att komma loss.

Anmärkningsvärt detta år var att det var första gången som Turkiet röstade på Cypern och andra året i rad som Cypern röstade på Turkiet. Trots det visades ingen karta över Cypern när landet avgav sina röster (något som gjordes för övriga länder). Detta berodde på att Turkiet erkänner den norra halvan av ön som en självständig republik (något som inte erkänns av någon annan stat), en karta över Cypern skulle därmed ha visat enbart den södra delen av ön vilket skulle ha väckt kontroverser.

Omröstning och resultat

Detta var första året som slutresultatet baserades enbart på resultatet från telefonomröstningar i samtliga länder. Strax efter semifinalens sändning upptäcktes problem med rösträkningen i Kroatien och Monaco. Efter korrigering visade det sig att de tio främsta bidragen i semifinalen förblev desamma. Rykten spreds^{[källa behövs]} om att Kroatien, vilka hade tagit sig till final med en ballad som inte var förhandstippad – medan Israel missade finalen med bara fjorton poäng – hade stulit finalplatsen, vilket alltså visade sig vara ogrundat.

Omröstningen i finalen bjöd på mycket spänning, ledningen växlade hela tiden mellan Ukraina, Grekland, Serbien-Montenegro och Turkiet medan Sverige och Cypern följde tätt därefter.

Semifinalen

Semifinalen sändes den 12 maj 2004 från Abdi Ipekci-stadion i Istanbul. De tio bäst placerade, markerade i beige färg, kvalificerade sig för finalen.

Det tio länder som kvalificerade sig till finalen avslöjades i följande ordning:

•  Serbien och Montenegro
•  Malta
•  Nederländerna
•  Albanien
•  Ukraina
•  Kroatien
•  Bosnien och Hercegovina
•  Makedonien
•  Grekland
•  Cypern

Finalen

Finalen sändes från Abdi Ipekci-stadion i Istanbul den 15 maj 2004. De tio bäst placerade föregående år (Q) och de fyra stora (4Q) - Frankrike, Spanien, Storbritannien och Tyskland - var direktkvalificerade. Resterande tio bidrag kvalificerade sig via semifinalen (SF).

Resultatlista

Semifinal

Finalen

Se även

• Eurovision Song Contest 2003

Referenser

Noter

Källförteckning

• Thorsson, Leif; Verhage, Martin (2006). Melodifestivalen genom tiderna. Ny, utökad och reviderad utgåva (2:a uppl). Stockholm: Premium förlag. ISBN 91-89136-29-2 
• esc2004.pdf, Regler för 2004

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Eurovision Song Contest 2004.
• [1], officiell webbplats