Den poetiska Eddan är en samling nordiska kväden och verser med gudomliga och mytologiska motiv. Den har också kallats Sämunds edda (Edda Sæmundar) för att skilja den från Snorres Edda, baserat på den felaktiga tron att den skrevs av Sämund Frode. Dikterna anses huvudsakligen vara tillkomna i västra Norge och på Island under åren 800–1000.
Alla dikterna har under lång tid återberättats muntligt och ursprungsförfattarna är okända. Dikttypen uppvisar många likheter med forngermansk poesi. Vad gäller motiven är de första dikterna gudadikter, följt av en grupp sagor om hjältar från folkvandringstiden, framför allt Sigurd Fafnesbane.
Solsången är tillkommen i en kristen kulturkrets, antagligen i 1200-talets Norge och Den grönländska sången om Atle är skriven av norrmän boende på Grönland.
En bevarad handskrift, Codex Regius, med den poetiska eddan från det sena 1200-talet, är nu återförd till Island. Den fanns tidigare på Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn.
Många hedniska grupper och samfund har tagit till sig den äldre Eddan som sin heliga skrift.
Utmärkande för diktningen i den poetiska eddan är allitteration (stavrim), kenningar och omkväden. Många av dikterna är författade på versmåttet fornyrdislag, exempelvis Kvädet om Trym. Fornyrdislag har strofer om åtta rader. I eddan förekommer också ett versmått som kallas ljodahattr (på fornisländska ljóðaháttr), som har sex rader per strof. Versmåttet i Den Höges sång är exempel på ljodahattr.
Nedan listas dikterna i den poetiska eddan. Dikternas ordning är efter hur de står i handskriften Codex Regius, men ordningen varierar något i olika översättningar. Svenska översättningar finns av bland andra Erik Brate (1913), Åke Ohlmarks (1948 resp. 1954), Björn Collinder (1957) och Lars Lönnroth (2016), se nedan. De svenska titlarna är ur Erik Brates översättning från 1913, men där titlarna hos Ohlmarks och Collinder skiljer sig markant från Brates, är även dessa angivna. Därtill står de isländska titlarna i kursiv stil.
Valans spådom (Spåkvinnans syn (ÅO); Völvans spådom (BC)), isl. Völuspá
Den Höges sång (Den höges tal (ÅO); Havamål (BC)), isl. Hávamál
Sången om Vavtrudner (Vaftrudnesmål (BC)), isl. Vafþrúðnismál
Sången om Grimner (Grimnesmål (BC)), isl. Grímnismál
Sången om Skirner (Sången om Skirnes färd (ÅO); Skirnesmål (BC)), isl. Skirnismál
Sången om Harbard, isl. Hárbarðsljóð
Kvädet om Hymer (Kvädet om Hymner (ÅO)), isl Hymiskviða
Loketrätan (Trätan med Loke (ÅO)), isl. Lokasenna
Kvädet om Trym (Sången om Trym (ÅO); Trymskvädet (BC)), isl. Þrymskviða
Kvädet om Volund (Völundskvädet (BC)), isl. Völundarkviða
Sången om Fjölsvinn (Fjölsvinnsmål (BC)), isl. Fjölsvinnsmál
Grottesången, isl. Grottasöngr
Odens korpsång, isl. Hrafnagaldur Óðins
Hjältedikterna rör komplexet med Völsungasagan. I många översättningar förekommer partier från Völsungasagan för att fylla ut luckorna i berättelsen i handskriften Codex Regius.
Dikterna om Helge
Första kvädet om Helge Hundingsbane, isl. Helgakviða Hundingsbana in fyrri
Kvädet om Helge Hjorvardsson, isl. Helgakviða Hjörvarðssonar
Andra kvädet om Helge Hundingsbane, isl. Helgakviða Hundingsbana önnur
Niblungs-cykeln
Om Sinfjötles död, isl. Frá dauða Sinfjötla
Gripers spådom, Grípisspá
Sången om Regin (Reginsmål (BC)), isl. Reginsmál
Sången om Favner (Fafnesmål (BC)), isl. Fáfnismál
Sången om Sigdriva, isl. Sigrdrífumál
Brottstycke av det större kvädet om Sigurd, isl. Brot af Sigurðarkviða
Första kvädet om Gudrun , isl. Guðrúnarkviða I
Det korta kvädet om Sigurd (Det korta Sigurdskvädet (ÅO), isl. Sigurðarkviða in skamma
Brynhilds färd till Hel, isl. Helreið Brynhildar
Nivlungarnes dråp (Nivlungarnas fall (ÅO)), isl. Dráp Niflunga (förekommer inte i Codex Regius)
Hugo Pipping (1903), Bidrag till Eddametriken / Hugo Pipping., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113393928, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022029
Hugo Pipping (1925), Eddastudier I / Hugo Pipping., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113518972, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022224
Hugo Pipping (1926), Eddastudier. 2 / Hugo Pipping., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113518983, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022246
Hugo Pipping (1928), Eddastudier. 3 / Hugo Pipping., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113518995, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022403
Hugo Pipping (1930), Eddastudier. 4 / Hugo Pipping., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113519023, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022150
Hugo Pipping (1933), Nya bidrag till eddametriken. 1-2 / Hugo Pipping., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113519055, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022113
Hugo Pipping (1935), Nya bidrag till eddametriken. 3-13 / Hugo Pipping., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113519068, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022235
Ragnar Hollmérus (1936), Studier över allitterationen i Eddan / Ragnar Hollmérus., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113519079, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022737
Wikisource har originalverk som rör Poetiska Eddan.
Eddukvæði på normaliserad fornvästnordiska från «Kulturformidlingen Norrøne Tekster og Kvad» i Norge.
Den poetiska Eddan i översättning av Erik Brate från Projekt Runeberg.