javascript is disabled, enable it otherwise the site will not work properly!

javascript est désactivé, activez-le sinon le site ne fonctionnera pas correctement !

Dagny Lind

Dagny Lind, född Dagny Edit Dorotea Lindsten 7 november 1902 i Stockholm, död 13 januari 1992 i Malmö, var en svensk skådespelare.

Biografi

Lind var dotter till revyartisten Hasse Lind. Hon debuterade 1915 på Skansen i John Bauers skådespel Mats och Petter och Prinsessan som fick trollögon. Under resterande delen av 1910-talet verkade hon vid olika Stockholmsscener som Folkets hus teater, Blancheteatern, Kristallsalongen och Södra Teatern. 1920 kom hon till Karl Gerhard och medverkade i dennes och Karl Ewerts revy Vassego – de' e' serverat på Folkteatern. Därefter verkade hon hos Ernst Eklund på Blancheteatern och Komediteatern parallellt med studier för Karin Swanström. Hon fortsatte med turnéer i landsorten med Carl Deurell, Folke Walder och Allan Ryding samt med engagemang på Lorensbergsteatern och Svenska Teatern i Vasa i Finland. Hon turnerade i Norge från 1939 och återkom till Sverige 1941 där hon ingick i Ingmar Bergmans ensemble på Medborgarteatern. 1943 medverkade hon i Bergmans uppsättning Värnlunds U-39 på Svenska Dramatikers Studio, vilket innebar ett genombrott. Hon följde med Bergman till Helsingborgs stadsteater 1945 och 1949–1951 var hon engagerad vid Norrköping-Linköping stadsteater. 1951–1957 var hon vid Uppsala Stadsteater och 1957–1972 på Malmö Stadsteater.

Vid sidan av teatern var Lind också verksam på film. Hon debuterade 1923 i Bror Abellis Gamla gatans karneval. 1946 spelade hon den dödssjuka pianoläraren i Bergmans debutfilm Kris och hustrun till huvudpersonen Hellman i När ängarna blommar. 1953 medverkade i Vingslag i natten, där hon spelade en från början kylig prästhustru som utvecklas till frid och försoning. Hon gjorde sin sista filmroll 1977 i Ulla Isaksson-filmatiseringen Paradistorg.

Lind var känd för sina vackra ögon och hennes filmroller kännetecknas inte sällan av godhet och blidhet. Bergman har kallat henne för en fin men blygsam och tillbakadragen aktris.