javascript is disabled, enable it otherwise the site will not work properly!

javascript est désactivé, activez-le sinon le site ne fonctionnera pas correctement !

Parlamentsvalet i Frankrike 2012

Parlamentsvalet i Frankrike 2012 ägde rum den 10 och den 17 juni 2012 för att välja alla 577 ledamöter till Frankrikes nationalförsamling. Socialistpartiet (PS) fick egen majoritet tillsammans med sina nära allierade Vänsterns radikala parti (PRG) och Övriga vänstern (DVG), vilket innebär att president François Hollande som valdes i maj får en nationalförsamling som står på hans sida. Borgerliga UMP som sedan 2002 haft egen majoritet i nationalförsamlingen gick bakåt med hela 119 mandat. Nationella fronten får 2 mandat och kommer in i nationalförsamlingen för första gången sedan 1990-talet.

Noterbart är att två toppkandidater, Nationella frontens Marine Le Pen och Vänsterfrontens Jean-Luc Mélenchon, kandiderade i samma valkrets, elfte valkretsen i Pas-de-Calais i norra Frankrike. Marine Le Pen fick flest röster i första valomgången (42 %), och Mélenchon hamnade på tredje plats efter socialistpartiets kandidat. Mélenchon valde då enligt traditionen att inte ställa upp i andra omgången, detta för att gynna socialistpartiet och inte slåss om samma väljare. I andra valomgången vann socialistpartiets Philippe Kemel över Marine Le Pen med knapp majoritet, och tog mandatet.

Valsystem

Om en kandidat i första omgången den 10 juni får mer än 50 % av rösterna i sin valkrets, och minst 25 % av alla registrerade väljares röster, har denna kandidat vunnit valkretsen och ingen andra omgång äger rum. I annat fall går de två kandidater som fått flest röster vidare till en andra omgång, och även de eventuella ytterligare kandidater som fått fler än 12,5 % av alla registrerade väljares röster. I den andra omgången den 17 juni vinner den kandidat som får flest röster.

Om flera kandidater från samma block hamnar över 12,5% i första omgången, brukar enligt tradition den eller de kandidater som ligger sämst till dra sig tillbaka, för att inte förstöra chanserna för den som ligger bäst till. Ibland gynnar man kandidater även över blockgränserna, för att stoppa Nationella fronten från att vinna mandat, exempelvis har Socialistpartiet uppmanat sin egen kandidat att dra sig tillbaka och bett väljarna rösta på UMP i stället.