Aller au contenu principal

2 december


2 december


2 december är den 336:e dagen på året i den gregorianska kalendern (337:e under skottår). Det återstår 29 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar

Nationaldagar

  •  Förenade arabemiratens nationaldag
  •  Laos nationaldag (Republikens dag)

Namnsdagar

I den svenska almanackan

  • Nuvarande – Beata och Beatrice
  • Föregående i bokstavsordning
    • Babiana – Namnet fanns, till minne av en romersk jungfru, som egentligen hette Bibiana och dog martyrdöden 363, på dagens datum före 1774, då det utgick.
    • Beata – Namnet fanns tidigare på 22 december, men flyttades 1774 till dagens datum och har funnits där sedan dess.
    • Beatrice – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
    • Betty – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 9 februari och utgick 2001.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1774 – Babiana
    • 1774–1900 – Beata
    • 1901–1985 – Beata
    • 1986–1992 – Beata, Beatrice och Betty
    • 1993–2000 – Beata och Beatrice
    • Från 2001 – Beata och Beatrice
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.). Namnlängdsboken. Gjøvik: Norstedts ordbok, 2000 ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt. Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok, 2001 ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

  • Nuvarande (revidering 2020) – Beatrice, Bernice, Beata
  • I föregående i revideringar
    • 1929 – Beata
    • 1950 – Beata, Beatrice
    • 1964 – Beata, Beatrice
    • 1973 – Beata, Beatrice
    • 1989 – Beata, Beatrice
    • 1995 – Beata, Beatrice
    • 2000 – Beata, Beatrice
    • 2005 – Beata, Beatrice, Bernice
    • 2010 – Beata, Beatrice, Bernice
    • 2015 – Beata, Beatrice, Bernice
    • 2020 – Beatrice, Bernice, Beata

Händelser

  • 1766 – 1766 års tryckfrihetsförordning införs i Sverige.
  • 1804 – Napoleon I kröner sig till fransmännens kejsare.
  • 1805 – Slaget vid Austerlitz. Napoleon besegrar ryssar och österrikare i sin troligen största seger.
  • 1908 – Revolution utbryter på Haiti.
  • 1942 – Första demonstrationen av en självuppehållande kärnreaktion vid Chicagos universitet.
  • 1954 – Senaten i USA fördömer Joseph McCarthy för ”uppförande som tenderar att dra in senaten i vanära och misstro”.
  • 1956
    • Australiens största tv-kanal Seven Network lanseras.
    • Rocklunda IP i Västerås invigs. Den var då världens första konstfrusna arena för bandy.
  • 1959 – Thomas S. Gates blir insvuren som den 7:e försvarsministern i Förenta staterna.
  • 1971 – Förenade arabemiraten grundas av staterna Abu Dhabi, Ajman, Dubai, Fujairah, Sharjah och Umm al-Qaywayn.
  • 1975 – Folkrepubliken Laos utropas.
  • 1980 – Studio S skapar skandal om videofilmer och begreppet videovåld skapas.
  • 1990 – CDU vinner det första alltyska valet.
  • 1993 – Den colombianske knarkkungen Pablo Escobar skjuts ihjäl av ett polisiärt specialkommando i sin hemstad Medellín efter att ha varit på flykt under en längre tid.
  • 1996 – Tomas Tranströmer mottar Augustpriset.
  • 1997 – Ludmila Engquist tilldelas Svenska Dagbladets guldmedalj.
  • 2000 – Rockgruppen The Smashing Pumpkins gör sin sista konsert.
  • 2004 – Mijailo Mijailović döms av Högsta domstolen till livstids fängelse för mordet på Anna Lindh.
  • 2004 – Herman Lindqvists bok Napoleon utkommer.
  • 2005 – Spelkonsolen Xbox 360 släpps i Europa.

Födda

  • 1738 – Richard Montgomery, irisk-amerikansk soldat.
  • 1760 – John Breckinridge, amerikansk politiker.
  • 1817 – Heinrich von Sybel, historiker.
  • 1825 – Peter II av Brasilien, kejsare av Brasilien.
  • 1833 – Friedrich Daniel von Recklinghausen, tysk patolog.
  • 1839 – Anders Larsson, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.
  • 1859 – Georges Seurat, fransk konstnär och målare.
  • 1880 – Geoffrey Lawrence, brittisk jurist.
  • George R. Minot, amerikansk läkare och professor, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1934.
  • 1891 – Otto Dix, målare, grafiker och konstnär.
  • 1897 – Hovhannes Bagramjan, armenisk militär, marskalk av Sovjetunionen.
  • 1899 – John Barbirolli, brittisk dirigent.
  • 1902 – Horace A. Hildreth, amerikansk republikansk politiker och diplomat, guvernör i Maine 1945–1949.
  • 1906 – Franz Reichleitner, tysk SS-officer, kommendant i Sobibór.
  • 1909 – Grevinnan Marion Dönhoff, bokförläggare.
  • 1923 – Maria Callas, grekisk-amerikansk operasångare.
  • 1924 - Vilgot Sjöman, svensk filmregissör och författare
  • 1924 – Alexander Haig, amerikansk general, politiker, Nato-ÖB, utrikesminister.
  • 1925 – Julie Harris, amerikansk skådespelare.
  • 1931
    • Masaaki Hatsumi, japansk kampsportsmästare.
    • Edwin Meese III, amerikansk republikansk politiker och USA:s justitieminister 1985–1988.
    • Richard Stites, amerikansk historiker.
  • 1933 – Kent Andersson, svensk skådespelare och revyförfattare.
  • 1934 – Tarcisio Bertone, italiensk kardinal.
  • 1937 – Manohar Joshi, indisk politiker.
  • 1942 – Tim Boswell, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
  • 1943 – Maria Scherer, svensk journalist, programledare, krönikör och författare.
  • 1944
    • Ibrahim Rugova, president i Kosovo.
    • Botho Strauss, tysk författare.
  • 1946 – Gianni Versace, italiensk modedesigner.
  • 1952 – Carol Shea-Porter, amerikansk demokratisk politiker.
  • 1958 – Michaela Jolin, svensk skådespelare och programpresentatör på Sveriges Television.
  • 1962
    • Linda McAvan, brittisk EU-parlamentariker.
    • Anders Möller, svensk sångare i Black Ingvars och Swedish Erotica.
  • 1967 – Mary Creagh, brittisk parlamentsledamot för Labour 2005–2019.
  • 1968
    • Lucy Liu, kinesisk-amerikansk skådespelare.
    • Nate Mendel, amerikansk musiker, basist i Foo Fighters.
    • Rena Sofer, amerikansk skådespelare.
  • 1969 – Ulrika Bergquist, journalist och programledare.
  • 1973
    • Monica Seles, serbisk-amerikansk tennisspelare.
    • Jan Ullrich, tysk cyklist och vinnare av 1997 års Tour de France.
  • 1976 – Jonatan Rodriguez, svensk skådespelare.
  • 1978
    • Nelly Furtado, kanadensisk sångare.
    • Christopher Wolstenholme, brittisk musiker, basist i Muse.
  • 1980
    • Damir Burić, kroatisk vattenpolospelare.
    • Charlotte Rohlin, svensk fotbollsspelare.
  • 1981 – Britney Spears, amerikansk sångare.
  • 1983
    • Michael Wesley-Smith, nyzeeländsk skådespelare.
    • Aaron Rodgers, amerikansk quarterback.
  • 1985 – Kat, amerikansk skådespelare.
  • 1990 - Newkid, svensk sångare.
  • 1991 – Charlie Puth, amerikansk sångare.
  • 1998 – Juice Wrld, amerikansk rappare.

Avlidna

  • 537 – Silverius, påve från 536 till mars detta år (död denna dag eller 20 juni året därpå).
  • 1302 – Audun Hugleiksson, norsk länsherre (avrättad).
  • 1547 – Hernán Cortés, spansk upptäckare och erövrare.
  • 1552 – Frans Xavier, spansk jesuit och missionär, helgon.
  • 1594 – Gerhard Mercator, nederländsk geograf.
  • 1653 – Domingo Pimentel Zúñiga, spansk kardinal.
  • 1694 – Pierre Puget, fransk målare och skulptör.
  • 1723 – Filip II av Orléans, fransk regent under Ludvig XV:s minderårighet.
  • 1786 – Abner Nash, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1780–1781.
  • 1809 – John Walker, amerikansk politiker, senator (Virginia) 1790.
  • 1810
    • Philipp Otto Runge, tysk målare.
    • Israel Smith, amerikansk politiker, senator (Vermont) 1803–1807.
  • 1814 – Markis de Sade, fransk författare.
  • 1836 – Carl von Rosenstein, svensk ärkebiskop sedan 1819, ledamot av Svenska Akademien.
  • 1840 – Christopher Ellery, amerikansk politiker, senator (Rhode Island) 1801–1805.
  • 1849 – Adelaide av Sachsen-Meiningen, drottning av Storbritannien 1830–1837 (gift med Vilhelm IV)
  • 1859 – John Brown, militant slaverimotståndare, avrättad genom hängning.
  • 1867 – Giuseppe Bofondi, italiensk kardinal.
  • 1892 – Jay Gould, amerikansk finansman.
  • 1918 – Edmond Rostand, fransk författare och poet.
  • 1941 – Ellen Palmstierna, svensk friherrinna, rösträttskämpe, ordförande och delaktig i grundandet av föreningen Rädda Barnen.
  • 1943 – Nordahl Grieg, norsk författare.
  • 1950 – Dinu Lipatti, rumänsk pianist.
  • 1955 – Otto Åhlström, svensk skådespelare och köpman.
  • 1961 – Fredrik Böök, litteraturhistoriker, professor, ledamot av Svenska Akademien.
  • 1969 – Kliment Vorosjilov, rysk marskalk och politiker, bland annat president (1953–1960).
  • 1972 – Ettore Bastico, italiensk fältmarskalk.
  • 1980 – Romain Gary, fransk författare, diplomat och filmregissör.
  • 1982 – Marty Feldman, brittisk komiker.
  • 1986 – Desi Arnaz, kubansk-amerikansk skådespelare (I Love Lucy).
  • 1987 – Luis Federico Leloir, argentinsk biokemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1970.
  • 1989 – Karl-Erik Alberts, svensk filmfotograf och kortfilmsregissör.
  • 1990
    • Aaron Copland, amerikansk kompositör.
    • Robert Cummings, amerikansk skådespelare.
  • 1995 – Robertson Davies, kanadensisk författare.
  • 1998 – Per Mindus, svensk professor i psykiatri.
  • 2001 – Palle Granditsky, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.
  • 2004 – Alicia Markova, brittisk ballerina.
  • 2006 – Mariska Veres, nederländsk sångare i gruppen Shocking Blue.
  • 2008 – Odetta, amerikansk folksångare.
  • 2009 – Eric Woolfson, brittisk (skotsk) låtskrivare, sångare och pianist, en av grundarna av The Alan Parsons Project.
  • 2010 – Rut Cronström, svensk skådespelare.
  • 2014
    • Bobby Keys, amerikansk saxofonist (bland annat för The Rolling Stones).
    • Jean Béliveau, kanadensisk ishockeyspelare.
  • 2016 – Gisela May, tysk skådespelare.
  • 2020
    • Valéry Giscard d'Estaing, fransk politiker, president 1974-1981
    • Rafer Johnson, amerikansk tiokampare och skådespelare, OS-guld 1960
Collection James Bond 007

Källor

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör 2 december.

Text submitted to CC-BY-SA license. Source: 2 december by Wikipedia (Historical)


PEUGEOT 205