Johannishus slott

Johannishus är en herrgård vid Listerbyån söder om Listersjön i Hjortsberga socken, Ronneby kommun. Huvudbyggnaden är en gulputsad nyklassicistisk byggnad med brutet tak från 1779. För ritningarna stod arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz. Johannishus slott är byggnadsminne sedan den 6 december 1982. Godset har tillhört familjen Wachtmeister i elva generationer sedan slutet av 1600-talet och ägs sedan 1964 genom Johannishus Fideikommiss AB där nuvarande verkställande direktören är greve Hans Wachtmeister.

Historik

Landsdomare Nils Skunck fick 1670 sätesfrihet för en egendom i Hjortsberga socken, som efter honom kallades Skunckenberg. Efter domare Skunck ägdes herrgården av överste Nils Skytte. Näste ägare blev amiralen och senare friherren Cornelius Anckarstjerna.

År 1687 köptes säteriet av amiralgeneralen greve Hans Wachtmeister af Johannishus. Han gjorde säteriet till fideikommiss för sin släkt den 25 oktober 1712, vars stamgods det sedan blev. Förutom Skunckenberg utgjordes egendomen av Edestad, Wambåsa och Tromtö. Dessutom avsattes en tomt i Karlskrona där han lät uppföra sitt residens, Grevagården, numera hemvist för Blekinge Museum.

Hans sonson greve Fredrik Georg Hans Carl Wachtmeister fick tillåtelse 1769, att ändra egendomens namn till Johannishus, efter ättens tidigare gods med samma namn i Livland. Det var han, som lät uppföra den nuvarande huvudbyggnaden, som stod färdig 1779.

Beskrivning

Johannishus Gods med all tillhörande mark är beläget i Ronneby kommun i Hjortsberga, Edestad, Förkärla och Listerby socknar. Godset är koncentrerat till Listersjön och Listerbyåns dalgång samt Johannishus- och Tvingåsarna. Från yttersta kobben i havsbandet till den nordligaste skogsmarken är egendomen 32 kilometer lång. Godset har en yta om totalt 8 250 ha, varav 6 026 ha skog, 804 ha åker och 349 betesmark samt 1 071 ha övrig mark.

Den äldsta mangårdsbyggnaden på Johannishus var en rödmålad tvåvånings träbyggnad. Vid mitten av 1700-talet var denna mycket förfallen. Dåvarande fideikommissarien Carl Wachtmeister gav därför överintendent Carl Fredric Adelcrantz i uppdrag, att utarbeta ritningar till en ny huvudbyggnad. Adelcrantz ritade en tvåvåningsbyggnad i sten med valmat brutet tak, försett med ovala takfönster. Huvudfasaden har framspringande flygelpartier. Kraftiga gesimser understryker våningsindelningen, där bottenvåningen närmast fungerar som sockel till andra våningen – paradvåningen.

Putsfärgen var ursprungligen rosa, men är numera svagt gul med vita rustikpartier. Interiören präglas huvudsakligen av två genomgripande restaureringar, 1910–11 och 1955–56, den senare med målsättningen att försöka återskapa något av den ursprungliga inredningen. Förutom huvudbyggnaden finns en envånings timrad flygelbyggnad, reveterad och avfärgad i gult och vitt. Delar av dess stomme härrör möjligen från den äldre herrgårdsanläggningen. I anslutning till slottet ligger ekonomibyggnader – en ursprungligen halmtäckt, nu spåntäckt ladugårdsfyrkant från 1760-talet med tre längor av gråsten, en gårdskvarn från 1919 i schweizerstil och arbetarbostäder.

Beträffande herrgårdens interiör kan nämnas, att i herrrummet finns Emma Sparres porträtt av landshövding Hans Wachtmeister, den yngre (1828–1905), och hans söner. I musikrummet finns Fredric Westins porträtt av greve Carl Wachtmeister (1720–92) och hans söner. De gamla väggdekorationerna har tagits fram i matsalen. Här finns även en proträttgruppen på generalamiral Hans Wachtmeister (1641–1714) och hans bröder, som David Klöcker Ehrenstrahl utfört med hjälp av sin lärjunge J.H. Wedekind.

Norr om slottet finns en by med namnet Mölleryd där SCB avgränsat en småort. Tätorten Johannishus ligger några kilometer söder om slottet. Det finns många fornlämningar i slottets omgivning, bland annat Kasakulle gravfält.

Ägare av Johannishus

• 1670–16?? Nils Skunck
• 16??–16?? Nils Skytte
• 16??–1687 Cornelius Anckarstjerna
• 1687–1712 Hans Wachtmeister af Johannishus
• 1712–1964 Wachtmeisters fideikommiss
• 1964–nutid Johannishus Fideikommiss AB

Finska krigsbarn på Johannishus slott

På Johannishus slott bodde och verkade vid tiden för finska vinterkriget greven och grevinnan Axel och Carola Wachtmeister. Grevinnan var verksam i Svenska Lottakåren och under dess direktion inrättades ett hem för finska krigsbarn. Enligt uppgifter ankom de första barnen 1942 och hemmet upphörde 1946. Flottans fartyg visade intresse för barnhemmet och gjorde månatliga inbetalningar till hemmet. Varje barn tilldelades olika fartyg som fadder och fartyget fick ett foto av ”sitt” barn.

Barnen bodde på övre planet i slottet där det fanns en gästvåning med flera rum. Måltiderna intogs i det stora slottsköket på nedre plan. Uppgifter av skolbarn i samma ålder visar att skolpliktiga barn gick i Vångs småskola under småskollärarinnan Ulla Håkansson.

Galleri

Källor

Noter

Webbkällor

• Anckarstierna, nr 1142 tabell 1, adelsvapen.com Läst 5 januari 2021.
• Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 4 januari 2021.
• Johannishus i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
• Johannishus Gods, johannishus.com Läst 5 januari 2021.
• Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 4 januari 2021.
• Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 4 januari 2021.
• Skunck, nr 660 tabell 3, adelsvapen.com Läst 5 januari 2021.
• Skytte af Sätra, nr 154 tabell 6, adelsvapen.com Läst 5 januari 2021.
• Wachtmeister af Johannishus, nr 25 tabell 1, 3, 6, adelsvapen.com Läst 5 januari 2021.

Tryckta källor

• Byggnadsminnen 1978-1988: förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Stockholm: Riksantikvarieämbetet (RAÄ. 1989. sid. 198-199. Libris 8371852. ISBN 9171927522 
• Hahr, August (1913). ”Johannishus och Tromtö: Hjortsberga och Förkärla socknar, Medelsta härad, Blekinge län”. Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början. Blekinge (1913).  Libris 11324688
• Nationalencyklopedin (1993). NE HF band 10. NE Nationalencyklopedin. sid. 148. Libris 12306123. ISBN 9789197624091 
• Rietz Torsten, red (1969). En bok om Ronneby. Karlskrona: A. Abrahamsons boktr.-AB. sid. 177-183. Libris 1178772 
• Schwerin, Hans Hugold Julius von (1934) ([2. uppl.]). Stockholm: Ardor. sid. 336-338, figur 243, 346-347. Libris 1367499 
• Swahn, Jan-Öjvind; Liljeroth, Erik, red (1965). En bildbok om Blekinge. Malmö: Allhem. Libris 1492282 

Vidare läsning

• Bedoire, Fredric; Gezelius, Malin (2006). Svenska slott och herrgårdar: en historisk reseguide. Stockholm: Bonnier. Libris 10010513. ISBN 9100105775 
• Jeschke Henriksson, Katharina (2015). ”Trädgården och parken vid Johannishus slott i Blekinge”. Ale 2015:2,: sid. 30-40 : ill.. 0345-0708. ISSN 0345-0708.  Libris 18220354
• Kimselius, Kim M. (2020). Silverskatten vid Johannishus slott. Theo- och Ramonaäventyr. Eringsboda: Roslagstext förlag. Libris q186nsvjnxrcv9vm. ISBN 9789188807083 
• Stilling, Niels Peter (2016) (på danska). Danmarks herregårde Skåne, Halland og Blekinge (1. udg.). København: Gyldendal. Libris 19511187. ISBN 9788702132465 
• Wärle, Gunilla (1984). Från slottsgemak och herrgårdskök: historiska miljöer - 190 släktrecept. Stockholm: Sv. dagbl. Libris 7664129. ISBN 9177380223 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Johannishus slott.
• Johannishus Godsförvaltning AB
• Johannishus slott - Länsstyrelsen Blekinge län