Persilja

Persilja, Petroselinum crispum (Mill.) Fuss är en ört i familjen flockblommiga växter.

Det finns flera typer av persilja som kan användas som grönsak, rotfrukt, krydd- och medicinalväxter. Persilja kan användas färsk, torkad eller fryst.

Beskrivning

Persilja är en tvåårig växt som blommar det andra året. Första året blir det bara en liten marknära bladrosett.

Persilja är mycket rik på karoten (som omvandlas till A-vitamin i kroppen), B-vitaminer och C-vitamin samt järn och kalcium. Den är robust och tålig. Kan bli upp till 70 cm hög.

Bladen är upprepat parflikiga. Det förekommer även framodlade sorter med starkt krusiga blad, "kruspersilja".

Blommar i juni … juli med gula blommor, till skillnad från den giftiga arten vildpersilja (Aethusa cynapium) som har vita blommor.

Blommorna sitter i flockar.

Kromosomtalet är 2n = 22.

Grupper

• Bladpersilja (Petroselinum crispum poliosum-gruppen) — omfattar såväl sorter med släta blad som sorter med krusiga blad. De kallas kruspersilja eller slätpersilja alltefter bladens utseende. De används vanligen som krydda eller till dekoration.
• Rotpersilja (Petroselinum crispum tuberosum-gruppen) — även kallad persiljerot. Används som rotgrönsak.

Innehåll

Visa tabell

Habitat

Persilja är inte känd som vildväxande, utan har troligen uppstått som en kulturväxt i sydöstra Europa eller sydvästra Asien.

Biotop

Trivs bäst i sol eller på lätt skuggiga platser.

Etymologi

• Släktnamnet Petroselium, πετροσέλινον, har hämtats från grekiska petros, πέτρος = sten, klippa + selinon, σέλινον som betyder selleri (Apium graveolens), som till utseendet är ganska lik persilja. Vad sten/klippa har med saken att göra är oklart. Emellertid kan tolkningen att selinon skulle betyda selleri vara en efterkonstruktion. I gamla grekiska texter lär det varit entydigt med vildpersilja.
• Artepitetet crispum kommer av latin = krusig med syftning på att bladen stundom är krusiga.
• Det svenska namnet persilja är en förvrängning av petroselium.
• I farmakopén var benämningarna Radix Petroselini för persiljerot, och Fructus Petroselini för persiljefrö.

De lokala namnen på andra språk är liknande förvrängningar med anknytning till respektive språk.

Ordet "persilja" är belagt i svenska språket sedan mitten av 1400-talet.

Persilja som grönsak

Persilja används i vissa länder mer som en grönsak än som krydda, exempelvis i det libanesiska köket och rätten tabbouleh.

Historia

Under antiken ansåg man att persilja hade övernaturliga egenskaper. Under medeltiden var persiljan en medicinalväxt. Det var inte förrän på 1600-talet som persiljan blev en vanlig krydda inom matlagningen, främst då i Frankrike.

Huskur

Smärtan efter getingstick kan snabbt mildras, om stickstället gnuggas med färsk persilja.

Att tugga på färska persiljeblad sägs hjälpa mot dålig andedräkt.

Bilder

Se även

• Rekommenderat dagligt intag

Källor

• ”Petroselinum crispum”. Plants of the World Online. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:60442790-2. Läst 19 december 2023. 

Noter

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Persilja.
• Den virtuella floran - Persilja
• Persilja på livsmedelsdatabasen Fineli