Nakasendō

Nakasendō (japanska (中山道 , Nakasendō (japanska ^?) Nakasendō, "Centrala bergsvägen") var en av de fem stora färdlederna (Fem-Vägarna, Gokaidō) i Japan under Edoperioden.

Vägen

Nakasendō sträckte sig från shogunatets huvudstad Edo (nutida Tokyo) till kejsarens huvudstad Kyoto genom bergsområdena på Honshu-öns mellersta del.

Vägen var cirka 533 kilometer lång och började (som de övriga av de fem Gokaidō-vägarna) på Nihonbashi (Japanbron) i Chūō, Edo, och slutade på Sanjō Ōhashi (Tredje bron) i Higashiyama, Kyoto. Kōshū Kaidō anslöt sig till Nakasendō i "Shimosuwa-shuku" (station nr 29) i Nagano prefekturen. Nakasendō sammanstrålade sedan med Tōkaidō i "Kusatsu-juku" (station nr 68).

En resa i normal takt längs hela färdleden kunde ta 18 till 20 dagar.

Nakasendō hade från början 69 så kallade "shukuba" (rastplatser) längs sin sträcka och kring dessa växte med tiden fram honjin (övernattningsbostäder för adelsmän och ämbetsmän) och hatago (härbärgen för vanliga resenärer) och stationerna växte sakteligen till byar. Efterleden -shuku eller -juku i många japanska ortnamn erinrar ofta om ett rastställe vid exempelvis Nakasendō.

De ursprungliga stationerna var i:

Tokyo prefektur

Saitama prefektur

Gunma prefektur

Nagano prefektur

Gifu prefektur

Shiga prefektur

Kyoto prefektur

Historia

Byggandet av färdlederna påbörjades 1603 under shogunen Tokugawa Ieyasu, den förste shogunen av Tokugawaklanen, och upphöjdes till riksväg av hans ättling Tokugawa Ietsuna. Vägen ökade snart i betydelse då den nya lagstiftningen (Sankin kōtai, "Regelbunden närvaro") bland annat tvingade länsherrarna (Daimyō) till regelbundna besök i Edo.

Delar av Nakasendō hade redan funnits tidigare (bland annat färdleden Kiso Kaidō) men under Edoperioden sammanfogades olika delsträckor till en sammanhängande färdled under det nya namnet. Nakasendō ansågs vara den mest utbyggda och bekvämaste vägen till Kyoto trots att den var längre än Tōkaidōn.

Haiku-poeten Basho färdades längs hela leden och han skrev senare en bok om denna resa.

Även Ukiyo-e-konstnärerna Keisai Eisen och Ando Hiroshige reste under olika tillfällen längs hela leden och skapade därefter träsnitt av varje enskild station som blev till samlingen Kiso Kaidō Rokujūkyū-tsugi.

Idag följer flera riksvägar och järnvägslinjer delar av den gamla färdleden.

Externa länkar

• om Nakasendō
• om Nakasendō 69 stationer
• karta över Nakasendō

• Wikimedia Commons har media som rör Nakasendō.

1. Nagiso
2. Gokaidō
3. Itabashi
4. Itabashi-honchō station
5. Tōkaidō
6. De femtiotre raststationerna från Tōkaidō
7. Kiso-mura
8. Mitake
9. Moriyama, Shiga
10. Johannes Justus Rein