Tokugawa Masako, född 1607, död 1678, var en japansk kejsarinna, gift med kejsar Go-Mizuno-o av Japan.

Biografi

Tokugawa Masako var dotter till shogun Tokugawa Hidetada, och blev gift med kejsaren år 1620. Hon var initialt endast en av hans många gemåler, men fick år 1624 titeln kejsarinna. Hon blev Japans första kejsarinna på åtminstone 200 år, och den första till namnet kända sedan Junshi. Hon var också en av endast fem japanska kejsarinnor före Meijirestaurationen (1868), som varken tillhörde ätten Fujiwara eller var födda som medlemmar av kejsarhuset.

Tokugawa Masako förde med sig en personlig förmögenhet vid giftermålet. Hon använde sin förmögenhet till att ena Edo och Kyoto, reparera och återuppföra de byggnader som skadats av jordbävningar, agera mecenat för konstnärer och gynna Tokugawaklanens rykte. År 1629 blev hennes dotter Meisho monark. Meisho abdikerade 1643 och efterträddes av sina halvbröder, som hade blivit uppfostrade av Tokugawa Masako.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Meisho (明正天皇 Meishō-tennō) född 9 januari 1624, död 4 december 1696, regerande kejsarinna av Japan 1629-1643.

Biografi

Meisho var dotter till kejsar Go-Mizunoo och Tokugawa Masako och dotterdotter till shogun, Tokugawa Hidetada.

Hon blev monark vid fem års ålder vid faderns plötsliga abdikation efter den så kallade "de purpurfärgade klädernas incident"; fadern hade 1627 delat ut purpfurfärgade kläder till tio präster trots ett förbud utfärdat av shogun, som sedan upphävde gåvorna. Hon var den första kvinnliga monarken sedan 770, men under denna tid var monarkens makt nominell och shogun var landets regent. Det anses också att hennes far utövade inflytande genom henne.

Det var under denna tid sed att monarken abdikerade före sin död, och Meisho abdikerade 1643 till förmån för sin yngre halvbror Go-Komyō. Hon hade inga barn.

I likhet med Meisho efterträddes nästan alla Japans kvinnliga monarker av manliga släktingar med samma efternamn på faderns sida, vilket har använts som argument mot kvinnlig tronföljd, då kvinnliga monarker på grund av detta har ansetts tillfälliga och inte har brutit dynastilinjen.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Empress Meishō, 21 februari 2010.

Japans kejsare är idag, enligt författningen, en "symbol för staten och för folkets enhet", med funktioner som motsvarar en statschef i en konstitutionell monarki av europeiskt snitt. Kejsarens titel på japanska är tennō (japanska: 天皇^?, ten'nō). Genom missförstånd i västvärlden har även titeln mikado använts, vilket egentligen betyder "höga porten" och syftar på kejsarpalatsets port och regeringen.

Namngivning

När en kejsare tillträder tronen sätts ett namn på hans regeringsperiod (nengō), ett namn som har en viss betydelse och står för vad kejsaren vill att hans styre ska kommas ihåg för. Regeringstidens namn blir också det namn som används om kejsaren efter hans död, som hans postuma namn. Under kejsarens livstid omtalas han med något av flera ord för "kejsare".

I västvärlden brukar moderna japanska kejsare omnämnas med sitt personnamn, något som inte förekommer i Japan. Den japanska kejsaren under andra världskriget är i väst främst känd som Hirohito, men kallas i Japan i dag Showa-kejsaren, efter sin regeringstid Shōwa.

Japansk historia delas in i perioder som sedan Meijirestaurationen följer kejsarnas regeringsperioder (tidigare byttes periodnamn oftare än så). Åren 1926 till 1989 kallas således Shōwaperioden (昭和時代, showa-jidai). Akihitos regeringsperiod heter Heiseiperioden och Naruhitos Reiwaperioden.. 1945 skrivs således i den japanska tideräkningen showa 20 (昭和20).

Historik

Kejsartiteln i Japan har en lång historia. Den förlorar sig i historien, och det är oklart om de första 16 kejsarna egentligen funnits i verkligheten. De dokument där de nämns blandar friskt myt och verklighet. Ända fram till 500-talet är årtalen att betrakta som osäkra.

Under historien har kejsarens makt växlat. Under andra shogunatets tid på 1600- till 1800-talet var hans makt i princip bara ceremoniell, men kejsaren återfick en reell politisk makt efter shogunatets avskaffande 1868. Sedan dagens författnings införande 1947 har kejsaren återigen endast ceremoniell makt, likt den svenska kungens.

Han anses också vara en helig ledare i religionen shintoism. Denna post avskaffades officiellt år 1945 då shintoism förlorade sin status som statsreligion.

Betydelse

Japan är en konstitutionell monarki och sedan andra världskrigets slut har kejsaren ingen personlig maktutövning. Han räknas normalt och erkänns internationellt som landets statsöverhuvud som enligt Japans konstitution innebär att kejsaren är rikets symbol. Japans premiärminister är landets verkliga politiska ledare.

De japanska namnen inom parentes har alla suffixet '-tennō', kejsare. De japanska namnen överensstämmer inte alltid med de namn som brukar användas i väst, eftersom moderna kejsare (efter Meijirestaurationen) i Japan bara omnämns med sin regeringsperiods namn efter sin död, medan vi i svenskan oftast använder deras personnamn. I sådana fall transkriberas det japanska namnet.

Förteckning över alla kejsare

Nedan förtecknas alla kejsare av Japan. Årtalen i listan nedan är de som traditionellt anges i Japan.

Galleria

Se även

• Kejsarpalatset i Kyoto
• Kejsarpalatset i Tokyo
• Japans historia

Referenser

Externa länkar

• Japan opens imperial tombs for research
• The Imperial Household Agency

Frankenstein – djävulsk skräck (originaltitel: Furankenshutain Tai Baragon) är en japansk film från 1965, regisserad av Ishiro Honda.

Rollista (urval)

• Nick Adams – James Bowen
• Kumi Mizuno – Sueko Togami
• Tadao Takashima – Ken'ichiro Kawaji
• Koji Furuhata – Frankenstein
• Haruo Nakajima – Baragon

Yuri Lowenthal, född 5 mars 1971 i Alliance, Ohio, är en amerikansk skådespelare främst känd för sitt arbete med animerade tv-serier och filmer. Några av hans framträdande roller i anime och animerade serier inkluderar Sasuke Uchiha i Naruto-serien, den tonårige Ben Tennyson i Ben 10-serien, Superman i Legion of Superheroes och Simon i Gurren Lagann. Inom TV-spelgenren gjorde han rösten till The Prince i Ubisofts Prince of Persia-serien, The Player i Insomniac Games Sunset Overdrive, Sandal i Dragon Age och Alucard i Castlevania-serien.

Lowenthal äger ett produktionsbolag vid namn Monkey Kingdom Productions tillsammans med sin fru Tara Platt. De har producerat flera spelfilmer och en webbserie vid namn Shelf Life. Han är författaren till böckerna Voice-Over Voice Actor on VO och Tough City som en del av en 72-timmars romanskrivartävling. Han gjorde live-actionframträdanden i TV-serierna Terminator: The Sarah Connor Chronicles, Hawaii Five-O och Criminal Minds.

Filmografi

Anime-roller

Roller inom animerade serier

Live action-roller

Dokumentär-roller

Filmroller

Roller inom datorspel

Böcker

• Lowenthal, Yuri; Platt, Tara (2010). Voice-Over Voice Actor: What It's Like Behind the Mic. Bug Bot Press. 259pp. ISBN 9780984074006. OCLC 429727108. http://books.google.com/books?id=xzDm0zx_6qIC. 
• Lowenthal, Yuri; Ikeda_Barry, Keith (2013). Tough City. Bug Bot Press. 117pp. ISBN 9780984074013. OCLC 849762751. http://bugbotpress.com/tough-city/. 

Referenser

Externa länkar

• Yuri Lowenthal på Internet Movie Database (engelska)
• Yuri Lowenthal på Anime News Network's Encyclopedia
• IGN Intervju, ds.ign.com
• Intervju, animechronicle.podbean.com
• Profil, BehindTheVoiceActors